Hjälp jag klarar mig inte utan min mobil!

Härom veckan läste jag en artikel på Expressens som handlade om svenskarnas och deras användande av tekniska prylar. I artikeln kunde man exempelvis läsa att en så hög andel som 70 % av svenskarna uppgav att de inte kan leva utan sin mobil och att vi i snitt har 13 tekniska prylar hemma.

Vill ni läsa artikeln i sin helhet finner ni länken nedan:

http://www.expressen.se/nyheter/1.2463073/7-av-10-kan-inte-leva-utan-mobilen 

Att göra nyheter av undersökningsresultat är inte ovanligt, det är tvärtom ganska vanligt att företag genomför undersökningar för att resultatet ska kunna användas i PR-syfte. Tyvärr tycker jag att media rapporterar forskning och undersökningsresultat, på ett sätt som gör att vanligt folk har svårt att bedöma tillförlitligheten i resultatet, vilket därigenom urholkar nyhetsvärdet i det som rapporterats. För att kritiskt kunna ställa oss till informationen behöver vi veta, hur många resultatet baseras på, hur undersökningen är genomförd och hur urvalet har skett.

I Expressens artikel, är den enda information, som på något sätt kan hjälpa oss att värdera tillförlitligheten i resultatet är uppgiften att undersökningen baseras på svar från drygt 1000 svenskar i åldrarna 15 och 80 år. Generellt sett kan man nämligen säga att ju högre antal svar, desto större är sannolikheten att resultatet kommer att återspegla den totala populationen, dvs. svenskarna som helhet.  Detta räcker dock inte för att ett resultat ska ses som tillförlitligt. Vi behöver även veta om urvalet kan sägas vara representativt utifrån hela Sveriges befolkning.

För att ett urval ska kunna vara representativ måste det på ett bra sätt återspegla hela befolkningen utifrån variabler som exempelvis ålder, kön och geografisk hemvist. Om en grupp är över- eller underrepresenterad kan resultatet bli snedvridet. För att återgå till exemplet med de tekniska prylarna kan detta innebära följande:

Anta att gamla människor är mer teknikovana än övriga grupper, de äger exempelvis färre tekniska prylar än genomsnittet och använder dessa i lägre utsträckning. Anta vidare att det i urvalet som undersökningen baseras på, finns en högre andel gamla människor än vad som är representativt för befolkningen i stort. Resultatet kommer därför visa att svenskarna äger färre prylar och använder dessa i lägre utsträckning än vad som faktiskt är fallet.

För att återgå till artikeln i Expressen, finns det heller ingen information om hur undersökningen är genomförd. Olika metoder lämpar sig olika bra beroende på undersökningens syfte och målgrupp och genom att veta vilken metod som använts vid datainsamling kan vi också värdera tillförlitligheten bättre.

 Om en undersökning genomförs med hjälp av webbpanel är risken att urvalet består av personer som använder datorn i högre utsträckning än genomsnittet. Vanligtvis finns det inte anledning att tro att dessa personer skulle ha andra preferenser än genomsnittet, men i denna undersökning har man även frågat respondenterna hur många timmar de i genomsnitt spenderar på teknikprylar, vilket gör att resultatet blir missvisande och troligtvis högre än vad som skulle ha varit fallet om en annan metod hade använts.   

Om undersökningen genomförs med hjälp av telefonintervjuer är det viktigt att dessa genomförs på varierande tider. Studier har visat att telefonundersökningar som genomförts under dagtid ofta har en överrepresentation av pensionärer, sjukskrivna samt arbetslösa personer. 

Det skulle även vara intressant att veta hur svaren har tolkats och analyserats. Vi vet enligt artikeln att så många som 70 % inte klarar sig utan sin mobil, men att endast 1 % säger att de inte skulle klara sig utan sin läsplatta. Vi vet dock inte om det är 1 % av de personer som faktiskt äger en läsplatta, eller om det är 1 % av samtliga respondenter som säger att de inte kan klara sig utan den. Skillnaden däremellan är nämligen väsentlig, för det är självklart att man inte saknar en sak som man inte har ett behov av och det är fortfarande en relativt låg andel av befolkningen äger en läsplatta.

Slutligen vill jag säga att jag med detta blogginlägg inte på något sätt kritisera hur själva studien är genomförd, utan snarare kritisera källgranskningen eller bristen på viktig information som bör framgå ur artikeln. Jag tvivlar inte att undersökningen är genomförd på ett korrekt sätt eller att utföraren noga reflekterat över val av metod, representativitet samt frågeställningar.